De är roliga, knasiga, vridna, men ack så underhållande, citat.

- "Det luktar bajs här, morfar, gapa, jag tror det kommer från din mun"

Julia som förklarar att det inte luktar gott på altanen (lukten kom från brunnen)

- "Jag är ju mer mogen än dig, jag är äldre och därför förstår jag mer av livet, därför som jag är gravid"

Kvinna som påstår sig veta mer än mig..

- "Harta borti harta å harta borti he"

Daniel som lär sig bondska

- "Den sitter fast, jag tror att ni måste använda en galge"

Systerson som sitter på toa och är hård i magen.

- "Ähhh, pucko!"

Agnes som inte tycker sig bli rättvist behandlad

- "Ketchhuuuup!"

Något som jag och Daniel kom på...

- "Stanna mamma! Titta en smask"

Julia och Agnes som cyklade på blöt asfalt där det låg maskar.

- "Sitt inte ivägen för vindrutetorkaren!"

Jag som skulle förklara för Daniel att inte skymma sikten för sin kära mor som körde bil, menade att han var ivägen när hon skulle se i backspegeln.

- "Titta, morfar har ståkorv!"

Agnes som påpekade att hennes morfars falukorv stod på högkant.

- "Julia, du behöver inte plocka skogens ALLA kottar.

- Nej, jag vet. Jag ska bara plocka den här, den här, den här..."

Vi var i skogen och skulle plocka blåbär.

- "Torka fram! Torka fram!

- Men Elin, du har bajsat, hur bajsar du om det kommer fram?"

Elin som inte ville bli torkad där bak..

- "En tävling, vi ska tävla Julia! Men, Emilia, när ska vi stanna och fika?"

Agnes som förstod att Nasaklivet var en tävling, men efter några minuter ville hon stanna och ta fikapaus.

Ibland blir jag bara less, blev det idag när mamma berättade om det hon hade att berätta..

Mina f.d lärare, som inte gick överens med mig till hundra, som sade att jag inte skulle klara av engelskan i skolan har nu gjort det som man kallar för att smöra! Rent smör, 1000% smör inför min mamma..

Mamma som jobbar på skolan och som anses vara en klok person med mycket kloka tankar och idèer om hur man kan göra jobbet smidigare och effektivare. Då vill man ju som lärare vara på god hand med henne, inte sant?!

Så nu tar man till sättet att smöra för att vara på god kant med henne.

  Lärarna hade till uppgift att med hjälp av naturens material göra en kalkyl av hur en elev från deras skola ser ut, man fick använda vilka material som helst och göra hur som helst.

En av grupperna, mina gamla lärare, gjorde en elev och de sa att denna elev var en mönsterelev som gått ut grundskolan, som hade tjockt hår, lite ensam osv. Ingen av de andra lärarna kunde inte förstå vem de syftade på, men de sa att de skulle titta på materialet som de använt sig av; nämligen björk.

Gruppen som hade gjort kalkylen menade att eleven var Emilia Björk, mig.

Att jag skulle vara någon mönsterelev? Att jag skulle vara någon som andra ska sikta efter att vara?

Nja, så lät det då inte när jag gick i skolan, men de kanske har ändrat sig?

Man vet aldrig.. Är i alla fall glad över att jag har gått ut skolan och nu bara siktar framåt i min karriär.

Nästa vecka kommer att bli kul, spännande och innehållsrik.

Måndag: brev från Linköping om jag blir kallad till upprop, packa och städa ihop det sista i kartonger så jag är beredd på eventuell flytt.

Tisdag: cykla till affären för att handla lite godis och sallad till morgondagen. Ska även göra salladen klar och äta ordentligt till middag.

Onsdag: stiga upp tidigt för att ta bussen till Skellefteå, duscha på morgonen och sen ska jag åka till kirurgen för att bli sövd och senare bli opererad. Vila resten av dagen och äta smärtstillande.

Torsdag: bara vila och försöka sova det jag kan. Se film och bara ta det lugnt.

Fredag: kanske flyga ned till Daniel, beror på om jag får kallelse på måndag. Blir då att stiga upp runt 04.00 för att flyga ned till Stockholm, sedan bussas ned till Norrköping och sen tillbringa helgen med Daniel och hans familj.

Känner mig ganska lugn nu ändå, men nästa vecka blir ännu mer hektiskt än denna.

Det jag har gjort i veckan är att ha solat och läst, over and over again som vissa skulle förklara det som. Solen har varit varm, nästan för varm för att vara sann. Har t.o.m bildbevis på att det har varit varmt

   33,3 grader varmt i solen och jag somnar från boken jag läser. Hur slutar det? Jo, brände mig på ryggen och har bränt mig i knäveckena. Men med lite after sun så var det räddat. Slutade också med choklad i boken, ni alla frågar er hur? Jag svarar att jag hade ätit glass, fick choklad på fingrarna och jag lyckades naturligtvis smeta det i boken, inte min bok dock, hehe.

Många brukar lägga upp "dagens låt" men jag tycker att det är roligare med att lägga upp "Dagens Solstråle". För vi har verkligen en vinnare idag, även om vi hade många kandidater.

Min pappa, Anders Björk, dagens vinnare med motiveringen;

Allas vår egen MacGyver, sonen åt´n Filip Björk, får oss alla till skratt, spelar ingen roll vilket humör eller vilken stämning man är i. Med sina roliga krumsprång, sina roliga kommentarer och sitt härliga utseende väcker hans alla positiva sidor. Därför ger vi äran till "Dagens Solstråle"; Anders Björk!

Mammor, barn, kusiner, farbröder, fäder, HÅLL I HATTEN!!

Idag fyller min "lilla" sötbulle 20 år. Systemet nästa!

Just det alla! Min underbara pojkvän fyller 20 idag och ringde tidigt och gratta honom, sjöng dock inte, ville spara honom det. Alla vet att min sångröst inte är den mest begåvade gåvan som jag har fått! heheh

Vaknade tidigt imorse. Redan runt åtta steg jag upp och ringde barnmorskan. Fick bråka med henne ett tag innan hon kunde ge med sig, tur att man är bra på ljuga och låta övertygande! Behöver dock inte dit på tre månader och det är skönt. Vill egentligen inte dit för att jag tycker inte om sådana ställen, men får väl gå dit och göra bort kollen helt enkelt efter min operation.

Har ont, mår dåligt och viktminskningen går inget vidare.

Känner mig som en förlorare på alla plan..

Smärtan i tån just nu är så hög att jag har tagit smärtstillande och det var ett tag sedan jag var tvungen att ta smärtstillande. Nu är jag där igen.

Har gråtit idag, suttit och varit i min lilla bubbla nästan hela dagen. Är så less på att ha ont. Det värsta är att pillrerna får mig att må illa och vad gör man när man mår illa? Kräks..

Önskar bara att allt kunde bli som vanligt, men just nu ser det inte ut som det. Önskar att tån kunde sluta dunka. Önskar att jag kunde få tag i en lägenhet snart så jag kan börja flytta in, även om jag inte vill. Ville inte bo kvar i stan. Ville flytta ned till Daniel, men blev inte så. Var för dålig i skolan så jag tog mig inte in.. Livet är som det är. Men en dag ska jag och Daniel bo ihop, precis som vi gjorde i min lilla lägenhet i vintras, då vi bodde trångt men ändå bodde ihop. Längtar tills det blir så permanent, inte att vi bor trångt, men att vi bor ihop i en fin lägenhet som vi får inreda ihop.

Ska lägga mig och se en film nu. Ska lägga foten högt och försöka koncentrera bort smärtan.. (om det går)

Just som jag trodde att den värsta smärtan var över kom ett nytt bakvaslag.. Tror att jag börjar grina, eller inte bara tror. Jag gör det redan.

För er som inte förstår ska jag ta det från början. Min resa genom sjukhusets salar och pillrernas olika former började redan 2003. Min tå blev öm och mamma tittade till den, hon konstaterade att jag hade fått en blåsa som var öm, men hon sa att hon kunde fixa det (tur tänkte jag, för det gjorde så jäkla ont). Hon gick ut i skogen och tog hem lite kåda från ett träd, lindade in kådan i en kompress och satte det mot min stortå som nu var lite röd och öm. Natten gick och jag hade ett paket runt min tå, samma procedur pågick i flera veckor och det blev inte bättre.. Vi besökte sjuksköterskan och hon sade att jag borde uppsöka en sjuksköterska som skulle titta på det. Så började min resa..

Nageltrång. Det var det som var problemet. De sa att nageln på min stortå växte in i min hud och det var därför som jag fick så ont i huden. Det värsta var att detta pågick under ex antal år. Jag fick äta penicillin eftersom tån blev infekterad. De har provat skära och fila nageln flera gånger. Pappa blev less, jag blev less, mamma blev less, alla blev less. Pappa försökte ta saken i egna händer för 2 år sedan. Han bokade tid hos mig hos en fotvårdare. När jag kom dit kunde hon inte göra något, direkt hon försökte fila eller röra min tå skrek jag av smärta. Hon sa att inflamationen satt längre in än bara i huden, pappa betalade 200:- och vi tackade för oss.

  Senare efter många tvister med sjuksköterskor och läkare fick jag tid hos kirurgen. De har opererat mig 2 gånger i en sal som var kall och vit. De sa att jag var duktig som kunde ligga stilla så länge som operationen pågick. Hoppade på kryckor i tre veckor, sen kom nästa fas i steget. Infektionen. Fick äta penicillin i 6 månader. Direkt jag slutade med en kur blev läget sämre och fick en ny kur. Så höll det på i 6 månader. Mådde psykiskt dåligt av att alltid ha ständiga plågor, aldrig kunna vara med på friidrotten. Under denna tid som jag blev sluten och struntade i vad som hette kompisar och enbart tänkte på skolan.

Det gick ett tag och det blev bra, började känna mig glad, jag kunde vara med på idrotten och många runt om mig var glada för min skull. Kände att jag kunde hamna i fokus på ett annat sätt än vad jag gjort förut. Men då kom smällen. Allt blev sämre under ett tag. Fick ännu ondare, blev ett sår runt det opererade området och det vätskade och rann blod ur det. Förklarade för läkarna att jag inte orkade ha det såhär och de bestämde sig för att det skulle bli en ordentlig operation i en ny sal med nya instrument. Den här gången skar de upp skinnet ordentligt och upptäckte en ny sak. Benröta. Hade fått det av alla tidigare operationer de gjort.

Som om det inte räckte kom en ny fas. Efter många penicillinkurer och mycket smärtstillande blev tån bra, men då blev andra stortån sämre. Samma procedur har hänt med denna tå. Nu väntar jag på sista operationen på denna tå. Nu idag sprack huden upp runt området som de ska operera. Vill bara få det här klart. Orkar inte gå och ha det såhär något längre.

     Såhär ser det ut när skinnet spricker, det blöder och rinner ur min tå. Den är röd och lila och gör ont. Kan någon förstå att jag är less och bara vill bli opererad för att bli kvitt allt? Kan någon förstå att jag mått dåligt? Kan någon försöka tänka sig vad jag gått igenom?

Vissa brukar skratta åt när jag säger att jag har ont i min tå, men jag hoppas att någon dag, de som skrattar eller har skrattat ska förstå hur ont jag har och vilket helvete som jag har gått igenom och fortfarande går igenom.